Misstroendeförklaring mot Europeiska kommissionen

Försöket att avsätta kommissionen under ledning av Ursula von der Leyen stötte på patrull - endast 175 ledamöter av 720 röstade för förslaget, vilket är långt under den nödvändiga två tredjedelsmajoriteten. Enligt de flesta ledamöterna var det inte ett trovärdigt förslag, även om kritiken mot kommissionen i sig kvarstår.

Förslaget baserades på en rad anklagelser: ledamöterna pekade särskilt på skandalen kring inköpet av covida vacciner. Kommissionen har länge vägrat att lämna ut sms som utväxlades mellan ordförande Ursula von der Leyen och Pfizers chef under 2021. EU-domstolen slog tidigare i år fast att kommissionen inte hade agerat lagligt genom att hålla meddelandena hemliga.

Kritiker har också påpekat att över 4 miljarder euro av de 35 miljarder euro som EU har avsatt för inköp av vacciner inte har använts. De ifrågasätter därför kommissionens finansiella tillsyn och varnar för ett eventuellt slöseri med offentliga medel.

En annan stridsfråga var förslaget om en försvarsfond värd 150 miljarder euro (SAFE), som kommissionen föreslog med stöd av nödfallsartikeln i EU-lagstiftningen.

Slutligen var den allvarligaste anklagelsen kommissionens påstådda inblandning i valen i Rumänien och Tyskland genom den nya lagen om digitala tjänster. Enligt de klagande missbrukades lagen för att begränsa valkampanjerna och påverka valresultatet, vilket innebar att kommissionens befogenheter överskreds.

Även om misstroendeförklaringen uppenbarligen inte gick igenom visade debatten i parlamentet att frågan om öppenhet och förtroende för EU-institutionerna fortfarande är känslig.