EU:s försvar utan illusioner

I sin årsrapport om EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik konstaterar Europaparlamentarikerna att Rysslands upprepade agerande har allvarligt störd den europeiska säkerhetsordningen. Enligt parlamentet har de hittillsvarande institutionella och politiska mekanismerna misslyckats, och EU måste därför stärka sin egen förmåga att reagera på kriser och hot.

Grunden ska fortsätta att vara samarbetet med Nato, som ledamöterna betecknar som avgörande för Europas säkerhet. Samtidigt betonar de att medlemsstaterna måste vara beredda att agera på egen hand om situationen så kräver. De hänvisar till artikel 42.7 i EU-fördraget, det vill säga klausulen om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaterna.

Rapporten uppmärksammar också de ökande riskerna med utländsk inblandning i Grönland. Parlamentet betecknar hybridaktiviteter och öppna hot mot dess suveränitet, inklusive sådana från USA, som ett allvarligt hot mot EU:s strategiska intressen och den transatlantiska stabiliteten. Det stöder därför en enad hållning från EU:s sida och betonar att endast Danmark och Grönland själva kan besluta om Grönlands framtid.

Europaparlamentarikerna varnar också för den ökande oförutsägbarheten i USA:s utrikespolitik och möjligheten att USA:s militära närvaro i Europa begränsas. Enligt dem bör EU förbereda sig på krisscenarier, samordna högre försvarsutgifter och systematiskt stärka sin egen försvarsförmåga utan att detta påverkar samarbetet med USA.