Begäran från The Left om debatt om ECB:s beslut om räntesatserna

På måndagen den 14 september 2026 röstade parlamentet om en begäran från gruppen The Left om att sätta upp rådets och kommissionens uttalanden om Europeiska centralbankens beslut att höja räntorna och dess inverkan på de stigande levnadskostnaderna på dagordningen. Det handlade om en procedurmässig omröstning om dagordningen, inte om ett sakligt beslut om ECB:s politik – men det visar ändå hur de olika fraktionerna förhåller sig till frågan. Begäran avslogs med 154 röster för, 216 röster emot och 85 nedlagda röster.

Det var redan det andra försöket från The Left. I juni 2026 lämnade gruppen in en liknande begäran om att ta upp samma ämne, men drog tillbaka den redan före omröstningen. I september hölls omröstningen och begäran gick inte igenom.

De fyra demokratiska grupperna hade tydligt skilda ståndpunkter. EPP röstade praktiskt taget enhälligt emot, liksom Renew. Greens/EFA var däremot enhälligt för att ta upp ämnet till debatt. S&D:s ställning förblir oklar: gruppen röstade formellt för, men en överväldigande majoritet av dess närvarande ledamöter avstod från att rösta – i praktiken drog de sig alltså snarare ur beslutsfattandet än att stödja begäran.

Extremhögern uppträdde inte som en enad block, så man kan inte tala om någon ultrakonservativ majoritet som skulle ha drivit igenom eller avvisat begäran. ECR röstade emot, men var internt starkt splittrad. PfE var däremot i majoritet för att ta upp debatten. ESN röstade emot. Avslaget följde alltså inte något tydligt mönster mellan höger och vänster – EPP, Renew och en del av extremhögern röstade emot, medan Greens/EFA, The Left och majoriteten av PfE röstade för.

Deltagandet var lågt – 455 röster avgavs av 717 besatta mandat, det vill säga 63,5 %. Detta stämmer överens med det mönster som är typiskt för måndagens sammanträden i Strasbourg, då ledamöterna just har anlänt: jämförbara omröstningar om dagordningen på måndagar från år 2026 ligger inom samma intervall på 433 till 455 röster, medan tisdagens och onsdagens omröstningar samma vecka uppgår till 650–670, det vill säga ungefär 30 procentenheter fler. Högst deltagande hade Greens/EFA (cirka 87 %) – en grupp som samtidigt var den enda som var helt enig i sin ståndpunkt för förslaget. Lägst deltagande hade ECR (cirka 40 %) – en grupp som även internt var mest splittrad; om dessa två siffror hänger samman går det inte att avgöra utifrån tillgängliga data.

ECB fortsätter under tiden att höja räntorna: den 10 september 2026 höjde man dem för andra gången i år, första gången skedde i juni 2026 efter nästan tre år, och i juli lämnade man dem oförändrade. Inflationen i euroområdet har under tiden inte stigit i en rak linje: från 3,2 % i maj sjönk den i juni till 2,8 %, därefter ökade den två gånger – till 2,9 % i juli och till 3,3 % i augusti enligt en preliminär uppskattning, vilket är den högsta nivån sedan september 2023, främst på grund av energipriserna i samband med konflikten i Mellanöstern.