Att stärka eurons roll i världsekonomin

Europaparlamentet i Strasbourg godkände i sin slutomröstning ett betänkande om att stärka eurons internationella roll, med 405 röster för, 146 emot och 60 nedlagda röster. Det rörde sig om ett initiativbetänkande från ECON-utskottet (dokument A10-0214/2026), med Rasmus Andresen (Greens/EFA) som föredragande. Tre av de fyra demokratiska grupperna – EPP, S&D och Renew – utsåg skuggföredragande i frågan (Greens/EFA utsåg ingen egen skuggföredragande, eftersom föredraganden själv kommer från den gruppen) – och vid sidan av dem även ECR, PfE och The Left, vilket innebar att förhandlingarna om betänkandet täckte ett brett politiskt spektrum.

De fyra demokratiska grupperna röstade enigt för betänkandet: EPP stödde det med en överväldigande majoritet, S&D och Greens/EFA enhälligt, och även Renew röstade klart för. Däremot röstade ECR, PfE och ESN emot som en sammanhållen, samordnad block – PfE och ESN helt enhälligt, ECR med överväldigande majoritet. Det handlade inte om en enstaka invändning från en enskild delegation, utan om ett samordnat agerande från hela extremhögern. Röstfördelningen visade därmed en tydlig bild: enighet inom det demokratiska mittenfältet mot ett enhetligt motstånd från grupperna på extremhögern.

Betänkandet anknyter till den långvariga debatten om hur eurons ställning i världsekonomin gentemot dollarn och andra valutor ska stärkas. Bland de ämnen som regelbundet dyker upp i denna debatt finns införandet av en digital euro, fullbordandet av kapitalmarknadsunionen och idén om en gemensam europeisk säker tillgång – en obligation som backas upp av medlemsstaterna och som skulle kunna fungera som en säker investering jämförbar med amerikanska statsobligationer.

Enligt Europeiska centralbankens årsrapport om eurons internationella roll från juni 2026 ökade det sammansatta indexet för eurons internationella användning med 0,2 procentenheter under 2025; Euron har en andel på ungefär en femtedel av olika indikatorer för valutors internationella användning och förblir den näst viktigaste valutan i det globala valutasystemet, efter dollarn. Emissionerna av internationella obligationer i euro nådde 2025 en rekordnivå på över 1,1 biljoner dollar, och euron blev för första gången den ledande valutan för gröna och hållbara obligationer, vilket innebar att den gick om dollarn i detta segment. Däremot minskade eurons andel av den globala valutahandeln med cirka två procentenheter till 28,5 %. ECB anger tre villkor för att stärka eurons roll: ekonomisk motståndskraft (fullbordandet av den inre marknaden och fördjupningen av kapitalmarknaderna), rättslig och institutionell integritet samt geopolitisk trovärdighet.

Deltagandet i omröstningen var påfallande lägre än vid de övriga slutomröstningarna under samma tisdagssammanträde: 611 av 717 besatta mandat röstade, det vill säga 85,2 %, medan deltagandet i övriga avslutande omröstningar under tisdagen uppgick till mellan 92,9 och 94,3 %. EPP hade den högsta deltagandegraden (89,1 %), medan ESN hade den lägsta (77,8 %).