Europeiska demokratiskölden: rekommendationer mot utländsk inblandning och desinformation

Det särskilda utskottet för den europeiska demokratiskölden (EUDS) inrättades i Europaparlamentet redan i december 2024 som efterföljare till de tidigare INGE-utskotten som behandlade utländsk inblandning. Efter ett och ett halvt års arbete lade utskottet fram en slutrapport med rekommendationer, som parlamentet röstade om vid plenarsammanträdet i Strasbourg. Föredragande var Tomas Tobé (EPP); och i arbetet med texten deltog även skuggföredragandena från S&D, Renew och Greens/EFA – det vill säga de övriga tre demokratiska grupperna – samt från ECR, PfE, ESN och The Left, vilket innebar att betänkandet hade full politisk täckning över hela det politiska spektrumet.

Kärnan i rekommendationerna är förslaget om att inrätta ett EU-centrum för demokratisk motståndskraft – ett oberoende kompetenscentrum mot utländsk informationspåverkan och desinformation, med ett tydligt mandat, en budget och obligatoriskt deltagande från medlemsstaterna. I betänkandet betecknas Ryssland som det största externa hotet mot den europeiska demokratin på grund av hybridattacker mot kritisk infrastruktur (cyberattacker, sabotage, brandstiftning, spionage, signalstörningar), och som ytterligare aktörer nämns Vitryssland, Kina, Iran och Nordkorea. Man efterlyser utvidgade sanktioner mot dem som möjliggör desinformation eller hjälper till att kringgå befintliga sanktioner, och fördömer Rysslands politiskt motiverade ”svarta listor” över EU-företrädare, journalister och ledamöter av Europaparlamentet.

På det digitala området efterlyser rekommendationen inte ny lagstiftning, utan en konsekvent tillämpning av DSA och lagen om artificiell intelligens – plattformarna bör ta ansvar för att bekämpa bots som påverkar val. När det gäller valsäkerhet föreslås att valinfrastrukturen ska klassas som kritisk infrastruktur, att principen ”känn din givare” ska införas för politiska donationer i kryptovaluta, att åtgärder ska vidtas mot deepfakes och bedräglig reklam samt att kvinnliga kandidater ska skyddas. Man betonar också vikten av att stärka mediekompetensen, stödja ett oberoende civilsamhälle, finansiera undersökande journalistik och införa en ”europeisk beredskapsdag” den 24 februari – årsdagen av den ryska invasionen av Ukraina.

Plenum antog rekommendationen med 420 röster för, 220 emot och 26 nedlagda röster. Det rådde nästan fullständig enighet bland de fyra demokratiska fraktionerna – EPP, S&D och Renew röstade enhälligt för, Greens/EFA nästan enhälligt. Däremot ställde sig ECR, PfE och ESN samordnat emot – alla tre extremhögerfraktionerna röstade emot med en överväldigande majoritet av sina röster, vilket följer mönstret där demokratisk konsensus åtföljs av hårdnackat motstånd från extremhögern.

Det totala deltagandet i omröstningen var högt, över 92 procent av de besatta mandaten – vilket motsvarar den vanliga nivån vid slutomröstningarna på tisdagar. Bland de deltagande fraktionerna hade den extremhögerorienterade ESN den högsta deltagandegraden (över 96 procent), medan PfE hade den lägsta (knappt 87 procent) – båda röstade dock emot på ett samordnat sätt med samma interna sammanhållning. Utifrån siffrorna i sig går det inte att dra några slutsatser om orsaken till denna skillnad.