Nordmakedonien och andra länder måste öka reformtakten för att bli EU-medlemmar

Europaparlamentet har antagit den första utvärderingsrapporten om Nordmakedonien sedan 2022. Samtidigt som man lovordar landets ansträngningar för att modernisera och dess proeuropeiska orientering, påminner man starkt om att en EU-anslutning i sig är beroende av att särskilda villkor uppfylls. Ledamöterna anser att EU:s utvidgningsprocess enbart bör baseras på meriter och mätbara framsteg.

Enligt rapporten har Nordmakedonien gjort framsteg i sina förberedelser, till exempel genom sin reformagenda och sitt deltagande i ett nytt EU-program på 750 miljoner euro. Europaparlamentet varnade dock för att det inte räcker att anta planer - det viktiga är att de faktiskt genomförs. Parlamentet fäste särskild uppmärksamhet vid reformer inom den offentliga förvaltningen, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption.

Samtidigt uttrycker rapporten oro över den ökande korruptionen bland mäktiga tjänstemän och allmänhetens låga förtroende för rättsväsendets oberoende. Ledamöterna uppmanade därför till att stärka kontrollen, rättsväsendets oberoende och kapaciteten hos tillsynsinstitutionerna.

I likhet med andra länder på västra Balkan varnade parlamentet för det växande inflytandet från utländska makter och desinformationskampanjer. Särskilt den ungerska och serbiska regeringens roll när det gäller att främja ryska och kinesiska intressen i regionen ger anledning till oro.

Denna vecka godkändes också bedömningsrapporter för Albanien (520 röster för, 120 röster emot, 64 nedlagda röster), Georgien (490 röster för, 147 röster emot, 49 nedlagda röster) samt Bosnien och Hercegovina (459 röster för, 130 röster emot, 63 nedlagda röster). Varje land behandlades separat, men EU:s övergripande linje är densamma: framsteg kommer endast att erkännas om de backas upp av konkreta resultat och respekt för EU:s regler.