Institutionella konsekvenser av EU:s utvidgningsförhandlingar

EU:s utvidgning är "historiskt sett ett viktigt instrument för att sprida demokrati, stabilitet och välstånd", men unionen måste förbereda sig för den - särskilt genom att anpassa sina institutioner och beslutsprocesser.

Ledamöterna kräver att utvidgningen ska gå hand i hand med reformer. De föreslår en ökad användning av omröstning med kvalificerad majoritet för att undvika förlamning i beslutsfattandet och en anpassning av Europeiska kommissionens sammansättning för att återspegla geografisk, demografisk och könsmässig balans.

I resolutionen efterlyses också en starkare roll för Europaparlamentet, som bör ges full rätt att ta lagstiftningsinitiativ och större inflytande över budgetfrågor. I texten framhålls också att unionen bör öka sin långtidsbudget utöver den nuvarande gränsen på 1 procent av BNP för att säkerställa att den har tillräckliga resurser för att fungera och för att ta emot nya medlemmar.

Parlamentet anser att moderniserade institutioner är nyckeln till att säkerställa att ett utvidgat EU bättre kan svara på globala utmaningar, skydda sina värderingar och förbli konkurrenskraftigt i en värld med trettiofem medlemsländer.