En tillfällig fond för branscher som hotas av koldioxidavgiften

Ledamöterna i Europaparlamentet antog idag, med 433 röster för, 97 emot och 146 nedlagda röster, sin ståndpunkt vid första behandlingen av förslaget om inrättande av en tillfällig fond för utfasning av fossila bränslen – ett kompletterande verktyg till mekanismen för gränsjustering för koldioxidutsläpp (CBAM). Denna omröstning innebär att en tvist med rådet nu inleds: det handlar om ett mandat för de kommande förhandlingarna med medlemsstaterna, och rådet har ännu inte intagit någon egen ståndpunkt om just detta förslag.

Fonden ska tillfälligt stödja europeiska tillverkare av varor som omfattas av CBAM och mildra risken för så kallad koldioxidläckage, det vill säga att produktionen flyttas utanför EU på grund av utsläppspriset. Fonden ska finansieras med 25 % av medlemsstaternas intäkter från försäljningen av CBAM-utsläppsrätter för åren 2026 och 2027, vilket enligt Europeiska kommissionens uppskattning bör inbringa cirka 633 miljoner euro. Fonden är ett svar på att EU samtidigt gradvis avskaffar de kostnadsfria utsläppsrätterna för de sektorer som omfattas av CBAM – aluminium, gödselmedel, järn och stål – vilket innebär att europeiska tillverkare hamnar i en ofördelaktig situation jämfört med konkurrenter från länder utan jämförbara koldioxidpriser.

Jämfört med Europeiska kommissionens ursprungliga förslag från december 2025 har parlamentet i betänkandet från utskottet för miljö (föredragande Pascal Canfin, Renew) en längre och tidigare stödperiod – utbetalningar redan för åren 2027 till 2029 istället för en enda omgång år 2028 –, en utvidgning av mottagarkretsen till att omfatta gödselmedel och företag som vidareförädlar varor som omfattas av CBAM, samt en annan användning av outnyttjade medel: istället för att återföras till medlemsstaterna bör de gå till EU:s internationella klimatåtaganden enligt Parisavtalet.

Föredraganden Pascal Canfin (Renew) uppgav att förslaget utvidgar kretsen av produkter som omfattas av tullen, inför strängare regler mot kringgående – bland annat omdirigering av produktionen från Kina – och erbjuder en lösning för jordbrukare samt ett exportsystem för europeiska företag.

Alla fyra stora demokratiska fraktionerna röstade för förslaget, praktiskt taget enhälligt – S&D, Renew Europe och Greens/EFA utan en enda röst emot, EPP nästan enhälligt för med endast enstaka röster emot och en del ledamöter som avstod från att rösta. Extremhögern röstade emot, men inte enhetligt: ESN röstade nästan helt emot med full deltagande, medan bilden var annorlunda för ECR och PfE – den absoluta majoriteten av ECR undvek hellre omröstningen genom att avstå, och endast en minoritet röstade uttryckligen emot, på samma sätt, om än i mindre utsträckning, avstod en betydande del av PfE från att rösta. Extremhögern uppträdde därmed som en samordnad block mot förslaget, men för två av de tre grupperna handlade det snarare om en undvikande hållning än om ett entydigt avslag.

Deltagandet i omröstningen uppgick till 94,3 % (676 av 717 ledamöter) – det högsta av alla slutomröstningar under samma tisdagssammanträde. ESN hade den högsta deltagandegraden (100 %), medan PfE hade den lägsta (88,1 %).